Igår hölls samrådsmöte nummer 2 i Allaktivitetshuset på Sturegatan.
Kommunens kommunikatör Fredrik Holmberg öppnar mötet. Han talar först om att med anledning av förra veckans samrådsmöte så måste frågestunden bestå av korta frågor, så att fler har möjligheten att ställa sina frågor.
Efter en formel öppning passar Fredrik sedan över till Mikael T Eriksson i vanlig ordning. Han talar om att Sundbyberg ligger i en tillväxtkorridor i Stockholms län. Mikael drar sin presentation enligt tidigare rapporterat men en sak som jag tycker är värd att nämna är följande citat.

Vi ska ta vara på vad vår nuvarande stadskärna gör som är så attraktivt. Vi ska inte bygga en stadskärna 2.0, utan en fortsättning på vår stadskärna.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

mikael

Det kan tolkas på olika sätt och jag väljer att tolka det som så att bygga en fortsättning av Sundbyberg görs bäst i samråd med medborgarna.
Torbjörn Einarsson tar därefter vid och presenterar planförslaget.

Torbjörn betonade att man för ett år sedan då han började i projektet hade genomfört en del dialoger med medborgarna och att kommunen var ivriga att sätta igång med att ta fram ett förslag efter resultatet av dialogmötena. Något som verkade ifrågasättas av flera under frågestunden som var med på de dialogmötena under 2013-2014.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

torbjorn

Frågestund

Efter presentationen går samrådet vidare till frågestunden. Många frågor kommer upp som rör allt från det omdebatterade torget, hushöjden, Marabouparken och resecentrum. Jag har tagit med några urval nedan för att sammanfatta en längre frågestund.

Bilden med pilarna nedan visar Järnvägsgatan och några hus samt träd som fyller ut gatan på lite olika punkter. En fråga som ställs är hur man har tänkt att trafiken ska samspela med hus och träd som är utplacerade. Det efterfrågas en bild som visar var bilvägarna ska gå så att man lättare får en bild av vad som är tänkt. Det ser luftigare ut än vad det kan tänkas bli om man ska ha tvåfilig trafik längs Järnvägsgatan.

KLICKA PÅ BILDEN FÖR FÖRSTORING

jgatan

Hur behandlar planprogrammet tidigare förslag?

Jag ställer en fråga om vad de idétävlingar som genomfördes återspeglas i planprogrammet som man har tagit fram. Svaret är då att många förslag utgick på för mycket bebyggelse på locket, hus som inte passade in i stadsrummet och andra idéer som inte var tillräckligt bra. Då var jag tvungen att skjuta in en följdfråga om det var något som var bra i de förslag som kom in. Torbjörn Einarsson svarar då att tävlingarna redan var avgjorda när han kom in i projektet.

Slutligen tar jag med en tvådelad fråga som ställs och är rätt omdebatterad gällande finansieringen.

I debatten om planförslaget sägs ibland att det är nödvändigt att bygga på torget om det ska vara möjligt att genomföra projektet utan skattehöjningar eller utförsäljning av kommunens tillgångar, stämmer det?

Mikael T Eriksson svarar att han har hört det tidigare men han känner inte igen den argumentationslinjen, men att det naturligtvis finns en kostnadsaspekt i det hela. I förslaget som ligger här är det inte grundat i att få kostnadstäckning i detta. Det är inte så att en byggnad på torget är avgörande för Sundbyberg stad ska få fylla sin del av medfinansieringen.

Den andra delfrågan inleds med argumentet att det vore oklokt av kommunen att sälja ut den nya ytan som skapas i samband med nedgrävningen om inte staden absolut behöver det för att finansiera projektet när man kan räkna med att ytan kommer att öka i värde.
Mikael svarar att han inte riktigt förstår argumentet om att en mark skulle öka i värde för att det värdet kan du bara realisera om du någon gång skulle sälja eller bygga på marken.

Många andra bra frågor strömmade in innan Fredrik Holmberg var tvungen att avbryta för det kommande minglet innan samrådet avslutade.

Nästa och sista samrådsmöte hålls i Grönkullaskolan i Rissne 27 april, kl 18.00

Kommentarer på “Arkitektur och finansiering av Nya stadskärnan”

  1. Hej,

    Jag fastnade för beskrivningen av åhörarfrågan om det inte är ”oklokt av kommunen att sälja ut den nya ytan som skapas i samband med nedgrävningen om inte staden absolut behöver det för att finansiera projektet när man kan räkna med att ytan kommer att öka i värde” och Mikaels svar på frågan.

    @Mikael T. Eriksson: Vad händer med stadens balansräkning när ytan som vi kan kalla ”Nya Torget” är färdigställd och inte bebyggd? Menar du att posten ”Anläggningstillgångar” i balansräkningen inte påverkas? Borde den inte öka med ett förväntat (högt) värde på den nyskapade fastigheten Nya Torget?

    Och visst är det väl sannolikt att om staden säljer ut byggrätten för de 19500 BTA som står på torget i planförslaget säg 2040 så kommer priset för den försäljningen att vara (mycket) högre än om några år. Man skulle alltså kunna se ett ”obebyggt Nya Torget” som en väldigt lönsam långsiktig investering, som dessutom ger staden en flexibilitet att göra som man vill med Nya Torget framöver?

    Ser fram emot en givande dialog i ämnet!

    Mats

  2. Hej igen,
    Det visades en bild av Järnvägsgatan tagen från planförslaget med pilar på några hus. Det efterfrågades en bild som visar var bilvägarna ska gå så att man lättare får en uppfattning av vad som är tänkt.
    Det är en synpunkt jag också fört fram. Har gjort en egen illustration i ett blogginlägg i trivsamstadskärna.se.
    Fick ni svar på om en sådan bild skulle komma fram innan samrådstiden är över? Det vore bra.
    Mats

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *