Social hållbarhet är många saker, hög tolerans och människors lika värde är centralt. Kopplat till samhällsutveckling så handlar det bl.a. om demokrati i medborgardialog. I stadsutveckling kan man enkelt dela in berörda i två grupper. De som direkt skapar och de som sedan använder sig av det som är skapat. De som omfattas av förändringarna bör få en tydlig plattform till att uttrycka sina åsikter och förslag för att påverka utvecklingen. Sedan är det en fråga om att analysera och implementera förslagen från den gruppen.
Jag skrev ett inlägg nyligen om verktyget BRP+. Där kunde vi jämföra de tre regionerna Stockholm, Solna och Sundbyberg. En sak alla tre regioner har gemensamt är ett lågt värde i mätområdet ”Medborgardelaktighet”. Läs mer i länken.
BRP+ mäter hållbar utveckling i Svenska regioner
Deltagande stadsutveckling
Jag gillar begreppet ”Deltagande stadsutveckling” eftersom att det låter idealiskt. Om man bygger stad tillsammans med invånare så måste det ju vara ett framgångsrecept. Men det är ju inte så enkelt, särskilt när verktygen som används inte är enkla att hantera.
Alltomsundbyberg arbetar för att förenkla kommunikation, därför driver vi skolprojekt. Om vi kan ta ett aktuellt komplext stadsutvecklingsprojekt och förenkla omfattningen, få ungdomar att ta till sig den grova kravspecifikationen och skapa något konstruktivt så är vi på god väg.
Alla förstår ju att stadsutveckling är otroligt komplext med alla funktioner som ska samspela. Det är ju proffs inom sina yrkeskategorier som arbetar med det här. Att kommunicera ut detta till allmänheten på ett enkelt sätt är en utmaning, men också en nyckel till att lyckas med deltagande statsutveckling, anser jag.
Jämställdhet och trygghet
Jag har hört många gånger att, om man bygger stad för kvinnor så blir det tryggt för alla målgrupper. Det är förmodligen sant eftersom att kvinnor är mest utsatta i det offentliga rummet.
I ett nyhetsinlägg från konsultföretaget Tyréns skriver man om trygghet och hur pojkar tänker olikt från tjejer.
-Både studier och erfarenhet visar att det finns mycket vi kan göra för att påverka den upplevda tryggheten i ett område. Men för att lyckas måste vi börja med att lyssna på de boende, säger Sarah Isaksson, expert på social hållbarhet på Tyréns.
Jämställdhet i byggbranschen
I november lyssnade jag på radio om hur det ser ut med könsintegration i branschen. Där intervjuade man Una Tellhed (Universitetslektor i Psykologi, Lunds universitet) om kön och yrkesval. Una har varit med om ett forskningsprojekt där man har analyserat anledningen till tjejers val till bl.a. byggprogrammet. Här har man utgått från tre teorier.
Foto: http://www.lum.lu.se
- Självförmåga. Kvinnor har en lägre förmåga att använda verktyg, maskiner och renovera, montera, reparera mm.
- Egna förväntningar. Kvinnor tror inte att de har samma utvecklingsmöjligheter som män i yrket
- Social tillhörighet. Kvinnor tror inte att de skulle trivas socialt i byggprogrammet med män i majoritet
Studien är intressant samtidigt som det inte direkt kommer som en överaskning.
Visa möjligheterna tidigt
Det gäller nog att introducera tjejer till byggbranschen tidigt. Allt handlar heller inte om hammare och sågar ute på byggarbetsplatsen. Byggbranschen, utan om så mycket mer.
Jag teamde ihop med Skanska och anordnade en föreläsning med drygt 60 tjejer i åk 9. Ett kul initiativ för att informera tjejer om hur andra tjejer jobbar i branschen och trivs.
Se en kort video från besöket nedan.